Svensk ordbok 2009, webbversion

dra iho´p sig verb drog dragit, pres. drar drag·it i|­hop1minska sitt om­fång pupillen drar i­hop sig när det är ljustdra ihop sigsedan 16972i opers. konstr. vara nära före­stående det är bara en kvart kvar, så nu drar det i­hop sigdryga 20 cyklister var kvar när det drog i­hop sig till spurtdra ihop sig (till ngt)sedan 1741